Ögongodis
Jag förstår honom, smilfinken i vår reception. Han gjorde sitt yttersta för att låta ögonen vila på mina kära systrar. Först ut var Emelie, som passerade ett antal gånger varpå han inte var sen med att kommentera "Hello, how're you doi'n?" med bästa Joey-accent. Och sedermera fortsatte höger öga rycka lite sådär frivilligt när syster Elin och hennes vänner Moa och Sofie hälsade på. Det slog mig sen att han nog kan ha trott att Emelie och Elin är samma blonda Jakobsson.
Nåväl, minsta lillasyster Emelie lät mig inte hållas på någons lata sida. Varje morgon i en vecka stod olika varianter av löpning på schemat. Vår favoritplats blev Deportivo de Cuidad, en park omringad av fotbolls- och basketplaner. Parken är fortfarande familjens favorit, eftersom att den erbjuder både lekpark och grönområden för Nova och Minea att ränna runt i, samtidigt som Johan och jag kan träna - perfectamente med spanska ord.
En av kvällarna med pappa och morfar Leif, Emelie och bror Robert, firade vi Emelies födelsedag i efterhand med en exotisk fruktsallad och syrlig limeglass - över förväntan mumsigt!
Och så någon vecka senare dök alltså syster Elin upp med vänner. De överraskade med att helt plötsligt sitta lika glada som alltid på vår terass. Kalas nummer 2 i form av kramar!
Sofie, som jobbar på ön, visade sig inte bara vara en fena på massage och hud, utan även på att bygga sandslott.
De tre gotlandstöiserna gjorde succé hos våra småtjejer och vi är glada att ungdomarna ville tillbringa några skrattfyllda dagar med oss - Tackelibock!
