Morgonstund med filippinsk glans
Det är något magiskt med arlatimmen. Ända sedan vi lämnade Sverige i västlig riktning, har dygnrytmen av naturliga skäl varit tidig kväll och morgon. Här på Filippinerna har vi därför passat på att aktivera oss i någon form innan den continentala frukosten med, på riktigt, världens sötaste mango.
Det är timmen då solen är pigg, men inte har klättrat till stekande värme.
Det är timmen då flod ersatts av ebb.
Det är timmen då små vågrörelser rullar fram på sydkinesiska havet.
Det är timmen då en lätt svalkande bris sveper in över strandbanken.
Men framförallt.
Det är timmen då Filippinerna strålar av glädje.
De chartrade asiatiska barnfamiljerna håller som bäst på att kvickna till liv, kanske en och annan pappa har tjatats till att blåsa liv i den krokodilliknande vattenleksaken, samtidigt som partyfolket sover ruset av sig och inte har någon som helst ambition att steppa upp.
Eventuellt möter vi några morgonpigga joggare, något brittiskt pensionärspar och dagens första energiska dykargrupp. Men i övrigt är det filippinarnas alldeles egen showtime, deras anderum, deras tid att njuta av hemlandets underbara landskap och behagliga klimat. Föräldrar och föräldrars föräldrar sitter lugnt på banken och har uppsikt över barnen som bekymmerslöst roar sig i vattnet och i sanden. Det är timmen att hämta energi, innan cirkusen åter snurrar, en ny affärsdag tar vid och hårt arbete krävs för att lusa turisterna på ännu mer pesos.
Magandáng umaga (God morgon)!
/M & J
