Julaftons morgon - Kajaking
I morse väcktes vi av en minst sagt udda fågel. Detta blir ett mycket tveksamt försök att förklara dess besarra läte. "Sången" är fyrstavig och det skall tilläggas att fågeln verkar vara i målbrottet.
1 - ljudet från en biltuta på en sån där liten (ca 60 cm lång) röd plastbil med vit ratt som finns för barn.
2 - en dörr som knarrar.
3 - gökläte, likt hackspetten från Kalle Anka.
4 - klick, som om man klickar med tungan.
Så, uppe med fågeln (!) och starta julaftons morgon med något som kan liknas vid "Tomtegröt". Här är den smaksatt med vanilj, vilket iofs kan vara rätt spår, men ändå så långt från rätt. En bra start hur som haver!
Vi tog vårt allt (dvs Campern) och girade iväg till ett schysst, familjeägt Kajak-hak. Efter några säkerhetsföreskrifter, satt vi i en kajak på väg ut på en stilla morgonsjö. Det tog ett (paddel)tag innan vi kom på hur vi skulle göra för att surfa framåt snabbare. Det funkade inte att bara förlita oss på våra biffiga biceps - man skulle tydligen använda hela bålpartiet.
Kajakandet gav oss möjlighet att ta del av kustremsan av det som kallas Abel Tasman National Park. Åter igen - Fantastiskt vacker natur och ren njutning!
Efter ca 2 timmar ville kropparna vila och vi tog sikte på en av naturreservatets stränder. Vi hade förmånen att sätta fossingarna på den gyllenbruna sanden och ha stranden helt för oss själva...trodde vi, till dess att vi såg en naken man kliva upp ur vattnet. Hur som, för trötta för att byta strand, somnade vi gott till havet och ett gäng syrsor i buskarna. När vi vaknade (igen) visade det sig att några kajaker till hade hittat till "vår" strand. Vi är tydligen inte de enda turisterna här. ;)
Vad mer. Eftersom att benen sitter "fast" i båten, är det lätt att få för sig att det är något kryp som smugit sig in där under. Då gäller det att hålla kylan och inte drabbas av paniiik.
/J & M
