zillen.blogg.se

Vårt försök till att anamma Kiwiandan "No worries", fick konsekvenser direkt. Trots att vi egentligen visste att den livfulla äventyrsstaden Queenstown, skulle vara galet populär under nyår, så anade vi inte att det inte skulle finnas en enda campingplats ledig fram till och med några dagar efter nyår. Så, vår naiva och oplanerade visit slutade med ett uppvaknande i en fårhage (?!) nyårsaftons morgon (för här på den här ön har man nämligen får och lamm, inte lamm och lammungar).

Från Camperfönstret... Nåväl, idag har vi gjort en så kallad kombo. Men innan dess hann Johan, först irra bort sig i den förhållandevis lilla staden, för att i nästa kvart glömma mobilen på bussen. Kanske berodde det på en smärre oro för kombon: Superduon.

1. Jet boating. De två ton tunga asen har två V8:or som gör att båtarna nästintill flyger fram på vattnet. Trots tyngden klarar de att köra på 10 cm djupt vatten mellan de lodräta stenväggarna i floden Canyon River. Det kan låta som en riktig mardröm att åka med, men klart mycket roligare än läskigt. Johan var sist i (eftersom att han försökte få någon att få tag på busschaffisen, i ett sista hopp att återse sin trogna iPhone 3(!)) och hamnade följaktligen på Jettens klart mest utsatta i form av blötaste plats.
Väl i land inträffade ett mirakel!!!
Telefonen återfunnen i bussen!!!

2. Nu väntade istället Rafting eller Forsränning som vi kallar det i Svedala. På väg uppför forsen fick vi lyssna till härligt guidetugg, vilket betyder att hälften är sant och hälften är bullshit. Bland annat berättade guiden om turens "Bad jokes corner" - där man måste dra ett dåligt skämt för att få god tur. En pigg asiat var snabb att replikera "Why i 6 scared of 7? Because 7 8 (ate) 9..." Hmpfr...

Väl framme kördes en säkerhetsgenomgång, då vi hoppades att 100 % var sanning. Innan det begav sig fick dock Johan byta plats med den en pensionär, som han blivit placerad längst fram tillsammans med. Orsaken är oklar, men troligast för att balansera kraften i båten mellan sidorna och penschisen hade mer kraft i sin årtag. Oavsett fick han sitta kvar längst fram på den klart blötaste platsen - igen.

Färden varade i 1,5 timme och innehöll forsar som "Pinball", "Oh shit" och "Toilet" - alla skäl för sina namn. Maria var dock den ende som kom ur en fors ymnigt blödande. Johan var klart oroad, men Maria hade enbart i stundens hetta lyckats bita hål på ett munsår och var inte ens medveten om blodviten.

Vi vill härmed önska alla ett Gott Nytt År, så får vi se om kvällen blir mer blöt (det ska tydligen regna)!

/J & M